dooleymadelly

Ja, det är faktiskt sant.
Om det kommer vara som det är just nu så kommer jag inte kunna blogga, i alla fall på en månad.
Jag ska nog försöka förklara detta nu:

Som ni som följt bloggen lite längre säkert redan vet så blev jag nästan utslängd från internatet för ungefär en månad sen.
Det kom som en blixt från klar himmel för både mig och mina föräldrar att jag plötsligt skulle ut.
Pappa tog ledigt från sitt jobb i Norge i tre dagar för att kunna komma ner med mamma som också tog ledigt.
De satt i möte i flera timmar, sen någon timma till då jag var med.
Det tog tre timmar för mamma och pappa att få ett rakt nej till ett kanske, sen någon timma till för att få deras kanske till en sista chans.
Jag var galet förbannad på mina föräldrar när de lyckats få mig att stanna när det kom fram att reglerna skulle bli väldig mycket hårdare. Jag har det ju jobbigt där nere som det är.
Pappa förstod i alla fall att jag egentligen inte menade något illa så han lät mig vara tills jag kontaktade honom.
Jag vet inte exakt vad som kommer att gälla, men jag kan nog dra en snabb sammanfattning här:

• Mobiltelefoner kommer det från och med nu, 2011, vara totalförbud mot.
• Vi har inget internet på hemmet just nu, och vi får inte ha det på våra rum heller.
• Vi får bara vara ute ungefär en timma i taget utan personal, de av oss som faktiskt får gå ut utan personal vill säga.
• Vi får inte gå ut i samhället tillsammans. Ska vi ut ihop måste vi ha personal med oss.
• Deras telefoner får bara användas tio minuter i taget per person.
• Vi har en lista på vilka nummer vi får ringa, så det är inte frivilligt. De kontrollerar all kontakt.
• Vi får inte vara inne i varandras rum.
• Personalen kör oss överallt.
• Om vi ska köpa någonting som kläder osv. så måste vi planera med våra kontaktpersoner först.
• Mina kontaktpersoner är gamla människor. Jag har komplex emot gamla människor pga min diagnos kombinerat med händelser från dagis och skolan, släkt osv. då jag har mycket dåliga erfarenheter av gamla. Detta är svårt att förklara, och jag kanske drar upp det någon annan gång.
• Vi får inte alls ha kontakt med killarna. En på killarnas internat är en av mina bästa vänner.
• Många i personalen har mycket bristande utbildning när det gäller ungdomar med ADHD/asperger och de har speciellt bristande utbildning när det gäller depressioner.
• Tjejernas hem ligger mitt ute i ingenstans.

Ungefär lite sånt.
Så min mobiltelefon kommer jag inte ha på en månad minst, för så länge ska jag stanna där denna gången i alla fall, och internet kommer jag inte heller ha. Det blir väldigt svårt att blogga då.
Jag ska självklart göra allt jag kan för att kunna uppdatera så ofta som möjligt, men som det ser ut just nu är det kört.
Jag kommer vara totalt isolerad på ett ställe jag ogillar, tyvärr.
Sen kommer jag få det så sjukt jobbigt när jag kommer hem igen.
Min facebook och bilddagbok kommer vara överfulla, för att inte tala om min personliga mail som redan har 600 olästa meddelanden trots att jag har suttit och försökt rensa de senaste dagarna ändå.
Sen kommer det säkert vara asmånga människor som kommer bli skitsura på mig då jag inte "svarar på sms" och "ignorerar mina meddelanden på facebook" och sån skit.
Dessa personer som drar förhastade slutsatser trots att jag spridit ut över hela internet i två veckors tid att jag kommer att vara out of touch i en månad.
Dessa osäkra, idiotiska, krävande och så jävla förvirrade människor.
Jag blir sur bara jag tänker på det, usch.

Nu ska jag ta fram min personliga dator och mejla iväg mina bilder till min designer hehe ;)
Puss och kram bloggen ♥

Ska pusha Dooley till att uppdatera!
Räkna dagarna tills jag kommer hem igen och sluta inte följa oss!